Louise i New York City

Ja, sakta men säkert så börjar jag må bättre. Just nu så mår jag ganska ok, fast jag är fortfarande riktigt täppt i näsan och jag nyser näst intill hela tiden. Men jag känner att febern nog är borta och det är ju alltid ett plus. I morses så var det dock ganska jobbigt att ta sig upp och gå på lektionen. Men upp kom jag i alla fall och jag tog mig till lektionen i jeans, linne, hoodtröja, sjal. I vanliga fall så hade jag svettats ihjäl i dom kläderna men idag så kände jag att jag kanske skulle ha behövt något mer (!). Läraren märkte direkt att jag inte mådde speciellt bra för direkt när hon entrade rummet så frågade hon mig "so how are you feeling?" svarade att jag mådde sådär och att jag hade åkt på världens förkylning "Yeah I can tell you are kind of pale, Jeeze New York colds are the worst!". Så nu vet vi att en New York förkylning tydligen är annorlunda från en vanlig förkylning, fick sedan förklaringen att det är p.g.a. att det är så fuktigt här. Det låter ju rimligt. I alla fall, jag slapp göra min presentation idag och det är ett plus, dels för att jag inte ville ställa mig framför klassen när jag mådde som jag mådde, och dels för att jag märkte att mitt tal inte var speciellt bra. Nu ska jag sätta mig och skriva om mitt tal och hoppas på att det blir bättre än det förra.