Louise i New York City

Ja, idag märkte jag att det ligger väldigt mycket sanning i detta gamla utryck. Det var ett utryck som jag fick höra mycket när jag var yngre och inte kunde förstå att det redan var dags att åka hem efter en rolig dag hos en kompis, eller inte ville åka hem efter en dag på Liseberg. Som jag har berättat tidigare så har jag fyra dagars ledigt varje vecka och det är helt vansinnigt hur mina fyra lediga dagar bara har "flygigt" iväg. Som tur är så har jag för en gångs skull planerat min tid ganska väl dom senaste två dagarna, så mina läxor är gjorda och det gjorde jag utan att behöva stressa ihjäl mig under sista kvällen. Men förutom att jag hunnit göra mina läxor i tid så förstår jag inte hur fyra dagar har kunnat gå undan i sådan rasande fart! Idag är ett perfekt exempel, idag satt jag vid msn och pratade i mer än 6 timmar! Jag märkte inte att tiden bara rann iväg. Nu börjar jag förstå hur människor kan sitta dag ut och dag in framför datorn. Om någonting är tillräckligt interessant så märker man inte hur minuter blir till timmar. I alla fall, förutom det faktum att jag sakta men säkert förvandlas till en datanörd så har jag ju som sagt faktiskt gjort mina läxor. Jag har skrivit klart ett tal som jag ska hålla imorgon i kursen oral communications, jag har läst tre essays tre gånger om och svarat på tillhörande frågor, det enda som jag har kvar är i kursen manageral accounting. Jag kommer verkligen behöva mycket hjälp i den kursen för jag förstår verkligen ingenting! Det är en riktigt jobbig kurs och jag känner redan stressen inför alla kommande prov. Men den dagen den sorgen som man brukar säga. Jag ska nu ge läxan ännu en chans och vi får se om någonting kanske blir klarare.